Sömnlös, medicinlös och således HOPPLÖS!
Fan jag bara tappar allt utan min medicin. Sorgligt men sant. Har inte hämtat ut ny medicin och imorgon är det jag som gör det ögonen böj. Har liksom tyckt att det funkar bra med listor och planering men det räcker uppenbarligen inte. Jag tappar och halkar på sidospår, glömmer och kommer inte igång med det jag ska eftersom jag gör allt annat istället. Som tex att plocka ut ny medicin...
Jag är ju inte beroende av medicin på det sättet så att jag dör om jag inte tar den. Men jag blir oförmögen att lyckas hålla en vettig vardag i rullning. Jag ligger ju inte på soffan när jag inte tar den, det är inte det som är problemet det är att absolut inget jag gör blir färdigt och jag prioriterar omedvetet helt åt skogen eftersom jag tappar fokus och pysslar med annat.
Ett typiskt exempel...
Idag var planen att ha tvättstugan, gå till lekparken, bära ut pappersinsamlingen och dammsuga. Vi kom iväg till lekparken och jag tänkte gå ner i tvättstugan på vägen, väl vid källardörren inser jag att jag inte har med den nyckeln. Så jag går upp till lägenheten och väl i hallen klurar jag på vad det var jag skulle hämta. Ser pappersinsamlingen och tar en av kassarna. Inser att det är dumt eftersom jag ska till lekparken och lägger tillbaka kassen och går ut i lekparken. Väl i lekparken kommer jag på tvättstugan igen. FAN! Struntar i tvättstugan och vi går in efter lekparken och upp i lägenheten efter en timme. Lagar mat och passar på att dammsuga under tiden, riset kokar över så hela spisen blir kladdig så dammsugaren får ligga utslängd mitt i vardagsrummet. Efter maten ser jag att jag glömt starta lunchens diskmaskin så det är bara låta tallrikarna stå och invänta diskmaskinen. Sätter igång lite film till barnen och försöker börja läsa lite kurslitteratur men den pockande känslan av att diskmaskinen inte är klar och att köket är kaos gör att jag inte kan koncentrera mig över huvud taget. När köket är fixat så vill barnen ha kvällsfika. Så jag skär upp en ananas som jag glömt att jag har, köket är nu stökigt igen. Det är i skrivande stund fortfarande stökigt och jag kan inte sova eftersom jag inte läst mer än kanske 30procent av det som ska vara inläst tills i morgon. Samt att jag funderar på hur i hellskotta jag ska komma upp om jag somnar nu... *ont i magen*
Så summasumarum, med medicin hade dagen blivit väldigt anorlunda. Jag kanske inte hade fått precis allt gjort men det jag hade gjort hade jag avslutat och jag hade kunnat prioritera det som var viktigt som tex att läsa.
