Hihihi sitter med matbeställningen för singelveckan. Inför barnhelgensveckan var det; mjölk, frukt, fiskgratäng, fryst broccoli, grovt bröd (ja och lördagsgodis givetvis)
Inför singelvecka; nutella, gainomax, formfranska, cola, oboy, ravioli, fil och müsli;-):-D
Enda likheten är typ kaffe, mjölk och bananer
Ja jag vet!!! Intressesmurfarna onanerar men jag blev helt paff över vilken skillnad det var... och mitt matintag största delen av månaden är under all kritik. Såååå jag har inte fått iväg beställningen utan funderar på om jag borde tänka om lite...
Jag har haft internetfria dagar på sistone. Det har hjälp massor!!! Eller jag har använt mobil och dator som hjälpmedel att styra upp min vardag.
Det jag hittills styrt upp är en väldigt bra almanacka i mobilen med tidsblock och larm väldigt tydlig och enkel, sen har jag nu även testat att få mat hemkört av Ica. Jag har kunnat planera barnhelgens middagar och gjort en lista på vad som behövs och varje gång jag känt för att skita i handlingen och ge upp har jag lämnat datorn, tagit en paus och sen fortsatt när jag känt för det. Men nu har jag fått iväg beställningen och har en färdig lista i datorn där jag bara kan dra ifrån och lägga till nästa gång. Jättesmidigt!!! Har dessutom handlat hem mat som lagas i ett eller två moment för att minimera risken att det blir mat kl 21 eller att det kort och gott bli macka till middag.
Massor med andra hjälpmedel och planer är gå gång och arbetas fram av arbetsterapeut. Men det har inte kommit så långt än. Men mina dagar består av möten och att försöka strukturera.
Är även inskriven på min utbildning igen och denna gång med stöd från en person som jobbar där med folk som har just min diagnos. Denna gången ska jag härda ut och lyckas. Jag har ju aldrig misslyckats, har aldrig kuggat en tenta men jag tröttnar ju och hoppar av hela tiden...
Jag hyperfocuserar på mitt liv just nu och det går undan men omvärlden är seg som fan och jag önskar att alla hade adhd så det kunde gå snabbt och effektivt för då hade jag inte hunnit tröttna när omvärlden hinner i kapp mina tankar...
Ligger med en stekhet födelsedagstjej mitt i vanligen extra allt supervarma täcke samt min pyamas gör att det känns som även jag får feber. Men lilltjejen fryser och vill sova på min arm och jag har saknat dem så mycket alla tre efter senaste tidens jobbande i grannstaden (annars brukar jag smita upp till dem några gånger och äta middag och träffa dem men inte senaste 10dagarna då det inte gått. Men nu kan jag krama, pussa och göra det där extra för dem som man verkligen ser fram emot när man är ifrån varandra.
Två paket ligger inslagna på köksbordet (resten får hon på em) . Har köpt kanelbullar och ska göra varm choklad och tända ljus till frukosten och har i min förvirrade snurriga hjärna missat att köpa presentpapper (löstes med ut och invänd kompostpåse med klistermärken, glitterlim och lite kritor) och ballonger (CRAP!) men det får plockas upp på vägen när vi åker till mormor för födelsedagsmiddag och tårta. Bara hoppas att födelsedagstjejen orkar detta och inte ligger helt däckad i feber i morgon...
Har druckit kaffe, ätit smörgås, svarat på mail mm och röjt undan i köket efter gårdagen samt plockat undan lite där det behövs. Kanske dags för sängen igen. Ska ringa min läkare i morgon och höra lite hur jag ska bli mindre upp och ner. Det här håller inte riktigt. Jag vill verkligen bli normal! Såg en dokumentär där en mamma med adhd bakade med sina barn. Blev väldigt inspirerad. Har svårt att vaka med dem då det blir så rörigt så det slutar alltid med att jag är irriterad men jag ska ta mig tusan försöka baka födelsedags kaka till minstingen tillsammans med tjejerna i morgon. Det får bära eller brista:)
Lilla födelsedagstjejen önskar sig en liten julgran och en luciaklänning. Hon vill höra julsånger också. Jisses, misstänker att det jag faktiskt köpt inte kommer bli till belåtenhet men vart 17 köper jag en julgran i mars liksom?!
Att jag lägger mig 03:20 och går upp kl 13 är inget konstigt. Men detta?! Pga ont i magen har jag halvslumrat hela dagen men somnande för natten kl 21 igår. Vaknade och kände mig pigg och kaffesugen och ha, tom frukostsugen kollar på klockan 01:51?!! *gråter lite* vad gör man nu liksom?! Går upp eller ligger kvar och kikar i mobilen några timmar. Åhhhh jag vill ha kaffe!!!!
I går var jag på After work med en vän. I morse vaknade jag av riktigt ont i magen och insåg snart att jag var matförgiftad. Inte kul blää! Har inte varit det på flera flera år och senast var det fozen cheescake som var dålig och som jag fortfarande har svårt för. Denna gång blir det natchos och rödvin känner jag. Blää!
Jag behöver en hobby! Jag inser det. Hitta det där jag är bra på eller rättare sagt har talang och kan bli riktigt bra på. Jag har haft fler längre insnöningar under mitt liv men det har hållit i några år sedan har det hänt något i livet och intresset har kommit av sig. Det började med hästar. Jag var ingen vanlig hästjej utan jag VAR hästar. Precis allt i mitt liv asocierade jag med hästar. Jag läste om hästar, red, fantiserade inredde ja allt, helt galet! Sen så kom en period utan intressen och helt plötsligt stod den där en vacker dag, mikrofonen! Jag började sjunga, först lite blygt och halvdant. En sångpedagog haffade min pappa på en konsert jag uppträdde på och sa att jag var en oslipad diamant. Självförtroendet växte och jag sjöng och sjöng och ja jag blev riktigt jäkla duktig. Senaste bandet jag sjöng i fick fina resentioner och sen var jag gravid med mitt första barn och tiden och lusten (eller jag orken)till repandet fans inte efter att hon föddes. Sången rann även den ut i sanden. Men nu då? Jag har inte hittat något nytt STORT uppslukande intresse än och jag känner mig lite vilsen utan. Jag behöver det. Samma sak under några tonårsår mellan hästar och sång så blir jag vilsen. Jag snöar lätt in på grejer och en sak kan fånga mitt intresse under kort tid oftast men då är jag uppslukad. Men jag behöver insnöningen som även fångar min passion. Hoppas det dyker upp! Jag längtar! Nyfiken på vad det blir är jag också! Hihihi för ett drygt år sedan skulle jag bli en yogi. Ni vet en person som pysslar med yoga som livsstil. Jag blev vegetarian lånade kopiösa mängder böcker och studerade ämnet. Drack tom varm mjölk med gurkmejja till kvällsmat. Gick upp astidigt och tände ljus och yogade på morgonen. Behöver jag ens säga att detta höll i sig i knappt två veckor. Sedan fick jag skamset förklara mig på jobbet varför min matlåda inte längre innehöll mungbönor med ris och jordnötssås efter just min douacha utan Billys pan pizza med vad jag trodde var bacon men som antagligen var ponnyhäst;) Detta var inte den första, den senaste eller min sista insnöning haha. Men hoppas att nästa jag hittar är min passion och mitt stora intresse!
Nope det är inte jag som ålderskrisar! Även om så sig bör så önskar jag att den där vuxna mogenheten kunde infinna sig även hos mig men jag verkar vara utvecklingsstörd på det planet.
Det är min blivande 4åring! Fick sms-av mitt ex inför att jag ska hämta dem på torsdag ang att lillskruttan mår väldigt dåligt över att fylla 4år. Hon vill INTE bli stor och vill alltid vara lillasyster. Mitt ex gav mig lite bra tipps på lugnande fraser på hur jag ska kunna hjälpa min ålderskrisande blivande 4åring.
Jag ska ge henne en jelly bean inslagen i en ask på morgonen på hennes födelsedag. Det kommer vara en magisk rosa böna som gör att man aldrig någonsin är äldre än man vill! Ett krumilurpilker kort och gott!
Helt sjukt vad alla mina små "egenheter" som jag alltid tampats med och som (vissa saker) ses som så charmiga upptäcks av mig är sådant som beror på ADHD. Jag är nu omedicinerad och behöver hämta ut nya mediciner. Tyvärr kostar dessa 1850:- och min dotter fyller år på lördag och ja, jag är inte gjord av pengar. Jag äger inte pengar till medicin, mat, födelsedagspresenter och tårta. Det är medicin eller födelsedagspresenter som gäller. Då väljer man födelsedagspresenter. Faktum är att jag i morgonbitti tänker ringa och förklara läget för mottagningen och höra om jag kan få medicin delat för en vecka innan jag får pengar... Jag vägar att skämmas över att jag inte har råd! Jag har inte det just nu punkt! Däremot behöver jag min medicin för att klara av att fixa vardagen. Så jag håller tummarna att jag lyckas få ordning på detta i morgon. Har även ett sjukt viktigt möte i morgon em så medicinen skulle verkligen komma väl till pass under mötet. Hoppas det löser sig!
Det jag tänker på för att återgå till ämnet ang att bli normal är att jag är väl medveten om vad det är jag falerar på, jag vet konsekvenserna men inte riktigt hur jag hamnar där. Jag kan ha bra dagar då jag vaknar och känner att i dag ska jag ta mig fan skärpa mig och allt ska bli rätt men det blir ju ändå tok på något sätt jag missar saker och det blir väldigt rörigt. När det blir så där rörigt och allt är kaos vill jag helst bara gå och lägga mig i sängen och sova. Idag var en sådan dag. Vaknade och kände att jag var "the queen of fucking everything" men efter flertalet motgångar och ett väldigt rörigt yttre och inre så blev det säng, smågodis och film i datorn. Det är ovant för att vara mig. Inte mycket tar ner mig så pass att det blir sängen men idag blev det så. I morgon ska jag sätta klockan och försöka strukturera upp mig igen. Jag veeeet att det kommer falera på flertalet punkter men något ska jag väll ändå få gjort tycker jag! Jag SKA klara av att sköta en normal vardag med mat, städning och tvätt utan att det tar upp hela mitt liv så att jag kan sköta detta OCH jobba för det mina vänner håller inte riktigt som det är nu. Jag prioriterar jobb och hemmet blir där efter... Tur jag har uniform på jobbet;)
Ett faktum jag insett med ADHD är att medicin gör saker lättare men det är inte mycket lättare. Det kanske i egen uppskattningsscala rör sig om 30%lättare. Resten är vilja, stöd och struktur och allt sådant där.
Gick och lade mig tidigt kl 22närmare bestämt. Tittade på en adhddokumentar och kom på mig själv när jag var upp i köket med att dricka vatten att jag helt plötsligt bestämt mig för att göra kaffe. Egentligen så hade det väll kvittat men nej! Jag ska banne mig inte dricka kaffe mitt i natten. Jag vill bli normal (okok kan väll erkänna att jag hoppat över både frukost och middag idag och är i full färd med att baka scones i skrivande stund). Hur jag ska bli normal, jag har ingen aning. Jag vill ha ett liv där jag går hemifrån till jobbet, går hem äter middag, går och tränar och sover normala tider, låter trist eller hur? Jag vill ha mina räkningar i en låda, veta någon dag innan mina kläder är slut att jag ska tvätta så de inte hinner ta slut, jag vill komma ihåg möten, komma ihåg att handla mat innan jag hämtar mina barn (när jag har dem) så vi slipper beställa onlinepizza och äta havregrynsgröt utan mjölk till frukost. Jag vill dessutom stå ut med en storhandling så pass mycket att jag orkar handla färdigt allt och inte kommer hem med massa annat"kul" som jag hittat i bara farten. Jag vill hitta mina begränsningar och inte tacka ja till att jobba natt och sen kväll dagen efter för att sedan behöva ringa för att man försovit sig. Jag vill även se när mitt hem börjar bli stökigt INNAN ett inferno är ett faktum och kunna hålla efter utan att det ser ut som en tornado dragit fram. Just nu känns det som jag bara behöver ställa mig i hallen på ett ställe så ser det ut som ett inferno.
Min fina flickor! Åh vad jag saknar dem! Befinner mig i grannstaden för jobbet och kan inte bara gå över och krama dem. Men åh vad jag längtar och saknar! Det gör riktigt ont! Brukar alltid kunna hälsa på dem när under veckorna men nu har det varit mycket jobb så det har inte gått. Inte fören på torsdag em kommer jag få hålla om dem igen och det är en stor klump i magen. Planerar redan nu för en perfekt helg och hoppas verkligen att det ska flyta på.
Har vänt på dygnet igen efter nattjobb och akutenbesök. Trist! Men vad gör man. Misstänker att jag bör ställa en klocka i morgon och hoppas på att jag vaknar av den. Är dålig på det annars... Men jag kan ju inte ha en sådan här dygnsrytm... Fungerar inte!!! Wish me luck!!!
Hemma från akuten. Jag har haft ett njurstensanfall. Har varit sjukt trött idag. Sådär som inte är likt mig. Sovit middag två gånger. Hade ont bak i ryggen på höger sida och känt mig hängig. Typ diffus molvärk som eskalerade och spred sig fram mot ljumsken på samma sida. Har sprungit och kissat non stop och smärtan bliv värre och kom i vågor. Ett symptom jag ej läst om nu i efterhand som jag haft är att jag varit sjukt törstig och druckit massor med vatten. Så rådfrågade en vän som är ssk och hon har haft njursten. Hon var tvärsäker, efter lite avvaktande så blev det tillslut 1177 och ja de sa samma sak och efter röntgen så konstaterades det njursten. Den är iaf så pass liten att den kunde passera självmant. Men helvete vad ont det gjorde!!!
I slutet på sommaren gick jag med på en knäpp grej på jobbet. Vi hade en AT läkare som jag tyckte var söt och jag berättade det för mina kollegor tillika vänner och de tyckte ju att jag skulle ragga upp honom men jag var inte lika på, på den idéen. Efter blivit kallad feg och vise versa så hade jag ingått ett vad, jag hade 7dagar på mig att få omkull honom. Det tog dock endast tre dagar så var jag bjuden på dejt och efter fem dagar var vadet avvklarat och jag van;) Först idag fick jag min utlovade guldstjärna av min kära vän hahaha:) Ett kul minne helt klart!!!;) Den stackars ATnvet inte och kommer aldrig få veta att han var ett vad. Fy känner mig elak,han var gullig mot mig. Men ett vad är ett vad;)
