Carpe fucking diem
Fånga dagen eller fånga stunden. Eller vad fan det betyder... Åt helvete är det iaf. Vem behöver fånga dagen? Hur gör man? Misstänker att det är att krypa upp i en fåtölj med en bra bok,en kopp te och lite mörk choklad....
Men faktum är att te är trist och gör mig kissnödig, det är jäkligt oskönt att läsa någon annanstans än i sängen och mörk choklad måste vara det största hyckleri so någon någonsin kommit på... Men hur i helvete fångar man dagen då? Jag gillar att dricka mig full på whisky och kolla på porr när jag är barnledig. När jag har barnen gillar jag att åka och elda i skogen medan de leker. Är det så att alla jäkla shabby schik (stavas?) bloggar kör sitt jäkla carpe diem crap som en metafor för porr och whisky eller är de så fucking jäkla slätstrukna?! Seriöst om man inte kan fånga dagen med något roligare har man verkligen något att leva för då? Varför är de inte suecidbenägna? Jag skulle lätt vara det. Men visst drick te, ärt mörk snuskchoklad och läs Lisa Marklund och åk till Mio och köp vita möbler som redan ser beggagnade ut... Kalla det att fånga dagen och dö lyckliga:)) Jag fixar inte att fånga dagen om det kräver att jag gör dessa saker, jag skulle dö, på riktigt... Av en snara i taket... Kan dock få den att se lite shabby sheck- sliten ut så jag kanske dör med någon form av värdighet;)