Fröken Vanilla!

Jag är singel och har varit i 1,5år snart. Jag trode att alla som blir singlar eftersträvar att hitta en partner men så är det inte. Inte för mig i alla fall. Jag trivs med att vara själv. På riktigt. Jag känner mig sällan ensam och gör jag det så har jag många nära och kära så jag behöver verkligen ingen respektive att behöva dela min sköna vardag med. Ibland funderar jag såklart kring detta med en relation, vore det inte mysigt att ändå ha någon men svaret blir alltid NEJ! Jag vill inte. Kan inte heller riktigt säga varför. Men tanken på att det på mina barnlediga veckor (och nu har jag barnen lite mindre än varannan vecka och lite mer än varannan helg men vi skriver varannan vecka för att intekomplicera till det). Visst någon kväll ibland skulle det vara mysigt att ha någon bredvid sig i sängen, framför tvn i soffan eller vid sin sida i mataffären men att någon ska vara det varje dag vägrar jag. Får alergiska prickar vid tanken. Någon har försiktigt sagt att du har inte träffat den rätta än. Men faktum är att jag  träffade en kille i somras som kort och gott var klippt och skuren för mig. Vi hade verkligen skitkul ihop och jag hade en riktig crush på honom. Desvärre ville vi olika saker. Något jag inser nu att jag undermedvetet visat genom att inte alltid prioritera att träffa honom först (väldigt sällan prioriterat honom faktigst). Jag blev lite deppig när jag insåg att han drog sig undan men jag är ändå glad för jag var stark nog att inte låte en crush få mig att göra något som jag efter några månader hade tröttnat på. För jo jag hade tröttnat och jag inser mer än någonsin att jag inte har tröttnat på mitt singelliv. För att komma hem efter jobbet och vara helt själv och inse att ja kan göra precis vad jag vill när jag vill är en känsla jag inte vill byta bort mot någon kille i hela världen.
Det har varit en kul resa sen jag blev singel och jag har verkligen lärt känna mig själv och kan njuta av att umgås bara med mig själv. Det är så jag känner just nu och har gjort länge men man ska aldrig säga aldrig (hahaha det är verkligen något jag lärt mig;))