Såg att jag skrivit att jag och hjärtat bokat en kryssning en av de senaste gångerna jag bloggade. Well vi har faktiskt hunnit med två stycken sen sist. Faktum är att jag gillar kryssningar! Det är kul, opretentiöst och man vet vad man får liksom. Grejen är att jag för kanske ca 5år sedan hade väldigt bestämda åsikter om mkt. Kryssningar var taky, skogen var tråkig och tja, en ganska tråkig inställning till många saker egentligen. Jag hade liksom någon underliggande bitterhet och försökte liksom bygga upp en fasad där ingen skulle kunna komma åt mig. Svårt att förklara. Men under mina år som singel fick jag verkligen chansen att omvärdera mig själv. Jag lärde känna mig själv (det gör man ju hela tiden förvisso men på ett sett som ger trygghet) och detta är fan ingen dans på rosor. Men det finns en viss trygghet i att ha gått igenom sorg, ilska, ångest, oro, glädje och lycka utan stöd och bara migsjälv. Det blir liksom så mycket enklare när man har en trygghet i att man mår bra även i sällskap av bara sig själv.
Så det känns lite roligt att jag upptäckte ganska snabbt att jag gillar kryssningar, skogen är mysig och så många andra saker jag högst möjligt klankat ner på en gång i tiden... Jag erkänner att jag hade fel och att jag fått omvärdera! Jag är väldigt bra på att säga och skriva "jag ska aldrig och jag skulle aldrig". Detta tycker jag förvisso ger en rätt komisk kontrast till början av denna blogg och vart jag är idag. Jag hade fel! Jag låter känslorna styra och även om jag sa att jag aldrig skulle så är det ändå vad som känns rätt nu. Det blir aldrig som man tänkt sig liksom!
Oj detta blev ett djupt reflekterande inlägg! Skönt att skriva av sig😊
